Räntefria dagar: 43 vs 60 — räkneexemplet

SAS EuroBonus Mastercard Premium har 43 räntefria dagar. ICA Bankkort Plus har 60. Det är 17 dagars skillnad. Räcker det för att spela roll? Här är räkneövningen.

Vad räntefria dagar faktiskt är

Räntefria dagar = tiden från köpdatum till fakturans förfallodag, förutsatt att du betalar hela saldot. Om du delbetalar börjar räntan löpa från köpdagen.

Det är en gratis kredit — så länge du använder den disciplinerat.

Längden räknas typiskt så här:

• 25–30 dagars kontoutdragsperiod (köp samlas)
• 13–30 dagars betalningstid (från utdraget skickas till förfallodag)
• Summa: 30–60 dagar beroende på kortavtal

Köp tidigt i perioden får alla dagarna. Köp sent i perioden får färre. Det är därför marknadsföringen säger "upp till".

Räkneexempel: ett köp på 8 000 kr

Säg att du gör ett köp på 8 000 kr den 1:a i månaden. Du har två kort:

• Kort A: 43 räntefria dagar → förfallodag 13:e nästa månad
• Kort B: 60 räntefria dagar → förfallodag 30:e nästa månad

På sparkontot ger pengarna 2 % ränta per år.

• Kort A: 8 000 kr × 2 % × (43/365) = 18,85 kr i sparränta
• Kort B: 8 000 kr × 2 % × (60/365) = 26,30 kr i sparränta

Differens på det köpet: 7,45 kr.

Inte revolutionerande. Men nu skala upp:

När du gör 30 köp per månad

Säg en typisk kortanvändare gör 30 transaktioner per månad på ungefär 1 000 kr i snitt (matkonto, drivmedel, prenumerationer). Med antagandet om jämn fördelning över månaden:

• Genomsnittlig "räntefri period" per krona: ungefär hälften av kortets maxdagar
• Kort A (43 dagar): genomsnitt 22 dagar
• Kort B (60 dagar): genomsnitt 30 dagar

Vid 30 000 kr/månad i spendering och 2 % sparränta:

• Kort A: 30 000 × 2 % × (22/365) × 12 = 434 kr/år i sparränta
• Kort B: 30 000 × 2 % × (30/365) × 12 = 591 kr/år

Differens: 157 kr/år.

Inte enorm. Men det är pengar du får utan att göra något.

När det faktiskt betyder mycket

Tre scenarier där 17 dagar gör skillnad:

Scenario 1: Stora oregelbundna köp

Resa, kapitalvara, oväntat utgift. Du gör ett köp på 30 000 kr i mitten av perioden.

• Kort A (43 dagar): du har 28 dagar att skaffa pengar
• Kort B (60 dagar): du har 45 dagar

Det är skillnaden mellan "klarar två lönedagar" och "klarar två lönedagar plus marginal".

Scenario 2: Du har högavkastande sparkonto

Vid 4 % sparränta (vissa nischbanker 2026) blir kalkylen dubbelt så generös. 314 kr/år i extra ränta med kort B vid 30 000 kr/månad spendering.

Inte stora pengar — men det är pengar.

Scenario 3: Du delbetalar (motsatt logik)

Här blir 43 dagar bättre än 60. Varför? För att om du regelbundet delbetalar betyder fler räntefria dagar att marknadsföringen ljuger om kortets verkliga kostnad — den effektiva räntan på själva delbetalningen är ofta likadan eller högre.

Räntefria dagar är värdefulla bara om du faktiskt utnyttjar dem genom att betala hela saldot. Annars är det en lockfräs.

Varför 60 dagar inte alltid är bäst

Det finns en hake. Kort med längre räntefria dagar har ofta:

• Högre effektiv ränta vid delbetalning
• Striktare kreditprövning
• Lägre kreditgräns initialt

Det är inte alltid sant — Collector Purple har 50 dagar OCH lägst ränta i katalogen — men det är ett mönster värt att märka.

Vad jag tar med mig

Räntefria dagar är värda runt 150–600 kr per år för en typisk svensk kortanvändare. Det är inte en huvudfaktor i kortvalet, men det är inte heller noll.

Större faktorer som faktiskt påverkar din ekonomi:

1. Effektiv ränta (om du delbetalar)
2. Årsavgift / månadsavgift
3. Valutapåslag (om du reser eller handlar utländskt)
4. Cashback (om du spenderar mycket)

Räntefria dagar kommer på femte plats — men i en jämförelse mellan två likvärdiga kort kan det tippa balansen.

Räkna själv på dina siffror i räntekalkylatorn eller jämför kort sida vid sida på /jamfor.