”Upp till 55 räntefria dagar” – siffran står på nästan varje kreditkortsannons. Den låter generös, men i praktiken får du oftast färre dagar än vad du tror. Här är varför.
Hur det faktiskt fungerar
Räntefria dagar börjar räknas från köpdagen till förfallodagen på fakturan. Du har alltså olika lång räntefri period beroende på när i månaden du handlar.
- Handlar du dagen efter att ditt kontoutdrag stängts: hela perioden – upp till maxtalet.
- Handlar du dagen innan kontoutdraget stänger: bara några dagar.
Snittet hamnar i mitten. Om kortet säger 55 dagar är det realistiska snittet runt 30–40 dagar.
När försvinner den räntefria perioden?
Du tappar räntefriheten direkt om du delbetalar. Då börjar ränta löpa på hela det utestående saldot från köpdagen – på vissa kort också på nya köp som görs samma månad. Det är ett av de vanligaste sätten att råka betala mer ränta än man tänkt sig.
Tumregel: räntefria dagar är värdefulla bara om du tänker betala hela fakturan. Annars är effektiv ränta viktigare.
Kontantuttag och valutaköp räknas oftast inte
Tar du ut kontanter på kortet, eller överför till bankkonto, börjar räntan löpa direkt – ingen räntefri period gäller. Samma sak gäller ofta vid avbetalningsköp eller om du växlat ner ett köp till delbetalning.
Vad ska du jämföra?
Antalet räntefria dagar är en av flera siffror på kortets summary-rad. Använd det som en bonusparameter, inte huvudparameter. För nästan alla användare är effektiv ränta, årsavgift och eventuell cashback viktigare.
Hittakreditkortet redaktion
Redaktör
Redaktionen utvärderar och uppdaterar kortdata utifrån officiella villkor från kortutgivarna. Vi är fristående från bankerna och prioriterar total kostnad framför provision.
Områden: Konsumentkrediter · Effektiv ränta · Kort-jämförelse
Läs vår redaktionella policy – så här arbetar vi med fakta, källor och uppdateringar.